pitseleh

Jag känner mig som ett litet barn som ska få vara uppe länge bara för att det är sovmorgon imorgon. Dessutom känner jag mig som ett litet barn eftersom jag har fjärilar i magen (som vi vet beror på att vi svalt för mycket insekter i sömnen). Och jag känner mig som ett litet barn för att jag är barfota och är alldeles ensam hemma. Jag får göra vad jag vill, men ingenting som verkar onormalt när pappa kommer hem igen. Jag kan sitta uppe länge inatt och kolla på sex and the city, som inte slutar förrän vid tolv eftersom jag har studiedag imorgon. Känn på ordet (jag vet att jag ber er känna på ord ofta, men) Studiedag. I och för sig är det ingen studiedag, utan en resursdag. Men ändå! Jag har lust att gå ut och springa en runda eftersom jag är så sprallig. Samtidigt vill jag bara kura ihop mig under mitt supergosiga duntäcke och mysa till en film. Jag har så mycket roliga saker jag kan göra att jag inte vet vad jag ska välja.

Känner ni igen känslan?