pitseleh

Nu sitter jag hemma hos mamma. Jag och Micke har hjälp Helena lite med sitt kalas hon hade idag, och sen fastnade vi liksom här. Egentligen skulle vi båda cykla hem till sitt vid sextiden men så vart det inte. Eftersom det regnar ute och jag somnade en stund förut (är alltså skittrött nu) tänker jag inte cykla hem. Det känns jätteskumt att vara här. Det här huset ger mig ett sånt lugn. Det är verkligen hemma att vara här. Hos pappa känner jag mig inte lika trygg. Hos mamma är det mysigt, varmt (ja, pappas hus är jättekallt), hemtrevligt och mycket bättre än nån annanstans. Ändå känner jag mig inte välkommen. Även fast mamma har varit trevlig mot mig hela dagen och sa att det här faktiskt också är mitt hem (vilket betyder att jag kanske kan få flytta hem igen). Jag saknar att bo här och att få träffa mina systrar mer än två gånger i månaden. Jag önskar att allt kunde vara som vanligt.

Nä nu kanske man skulle fixa lite sömn eftersom skolan börjar 08.10 imorgon. Får se hur lätt det blir att sova själv i min 140cm breda säng. Det är lite för stort för att sova själv i. Sen kommer jag känna mig värsta ensam också eftersom jag inte sovit själv sen i onsdags, haha. Jaja, slutklagat. Natti!