pitseleh

Jag är en såndär person som inte gillar att börja lyssna på nya band/artister. Idag lyssnade jag för första gången på Melissa Horn. Hon låter som en kvinnlig Winnerbäck, me like. Fast det är värsta hypen kring henne, och därför är jag lite anti. Det är precis samma sak som med herr Hellström, Kent, Broder Daniel, Timo Räisänen och även Winnerbäck. Men, Håkan Hellström, Kent, Broder Daniel och Winnerbäck får jag faktiskt lyssna på. De snurrade hett i min cdspelare runt år 2002, då jag gick i sexan. Då var inte hypen. Den kom under högstadiet. Den där Timo Räisänen är det dock inte okej för mig att lyssna på.

Jag vet att jag tänker för mycket på vilken musik som är okej och inte, men det är sån jag är. Jag dömer folk efter musiksmak, direkt. Lyssnar nån på de banden/artisterna jag nämnde där uppe klassar jag denne som mainstream. Lyssnar nån på Rihanna, I kissed a girl-bruden, Akon osv klassar jag den personen som dum i huvudet. Det är nämligen inte musik han/hon lyssnar på. Det kanske låter hårt, men så är det.

Namedropping topp 5 favoritband är obiligatoriskt för att lära känna någon. De som inte kan rabbla upp sina favoriter har ingen musiksmak och är dumma i huvudet. De som rabblar upp fel saker är också dumma i huvet.

But, as you know: Evil is my middle name!